Min segelresa med More sailing - ANNA TRUELSEN INTERIOR STYLIST & INFLUENCER

Resa i samarbete med More Sailing

Foto Carina Olander

Här ligger Sara & jag och solar medan min fantastiska kollega Carina Olander har blivit upphissade i masten och fotar vackra bilder. Carina är en helt otroligt duktig fotograf. Hon tar så fina bilder och har verkligen känsla för att få till det.

Mina första steg på segelbåten Lady Nor var stapplande. Min kropp var ännu inte van att befinna sig på en gungade båt.Vägen fram till främre soldäck kändes lång och vinglig och jag lydde rådet att hålla i mig i något hela tiden. Det var svajigt, jag ville helst krypa då min hjärna ännu inte lyckats läsa av vart jag befann mig. Efter en stund så hade kroppen vant sig och de stapplande stegen var inte längre tveksam utan mina ben gick stadigt fram.

Mötet med de andra gästerna var pirrigt och spännande. En salig blandning av personligheter i åldrarna tjugo år till åttioett år gamla. Julia, Sara och Clara, tre polistuderande tjejer varav två spelade fotboll på hög nivå. Clara tredje tjejen utav dem var en sann hjälte, då hon nyligen opererat korsbanden och hade en stålställning på benet men ändå inte hade räds att åka med på resan, dessutom var hon en fena på att fläta hår och jag hade olika flätor i håret varje dag. Halvar och Alfhild pensionerade seglare från Norge som rest världen över, dessutom så fyllde Halvar 80 år på båten vilket vi firade med bubbel, Jessica och Fred ett par från Stockholm,hur goa och rara som helst. Dessutom så såg Fredde ut som Ken, ni vet Barbies Ken, otroligt snygg vars favorit ord var
”Men & Eller ” ord som alltid kommer att få mig att dra på smilbanden, Kristoffer en kille med stort hjärta och erfarenhet av segling och som äger en egen segelbåt och så Carina och jag. Två tjejer som aldrig hade satt sin fot på en segelbåt förut, knappt än mindre badat på djupt vatten, då jag alldeles nyss, i mitten av maj tagit steget att bada på djupt vatten. Rädslan var övervunnen, och 14-20 meter kändes inte längre som ett hinder längre. Värre var det så klart vid tanken på 100 meters djup och därav uteblev fenderhoppet som gick av stapeln senare under veckan, då jag helt enkelt kände att det var för djupt. Jag spar det hoppet till nästa gång, förmodligen har jag då övervunnit fler rädslor tills dess och ett fenderhopp på 10 meter upp i luften med landning i 100 meters djup känns som en bagatell:)

Härliga Sara som är på väg att landa i vattnet efter att ha släppt fendern

Första kvällen i hamnen marina Frapa Rogoznica var magisk. Allt var så nytt. Människorna ombord, båtlivet och känslan av att det låg en helt vecka framför oss, ett oskrivet blad som skulle fyllas med äventyr.

Klockan 8:00 stod frukosten på bordet. Vår värdinna Malin hade dukat upp med bröd, juice,frukt, skinka, korv och färskostar, ägg och havregrynsgröt som var kokt med kanel och äpple. Jag tittade först lite skeptiskt åt gröten, men bestämde mig för att smaka då sötad yougurt inte riktigt är min grej. Havregrynsgröt har jag ju alltid tyckt om, men äpple i, det kändes lite märkligt. Inget jag tidigare testat,men gröten var så god! Alltså har ni inte testat havregrynsgröt med kanel och äppelbitar i förut så måste ni testa. Det är så smaskigt och man håller sig mätt och glad. Vilket är nödvändigt på sjön, då man på tom mage lätt blir åksjuk.

På tal om åksjuka, så blev jag inte åksjuk på hela resan, ja eller det är nästan sant. En dag efter tre timmars sömn då jag istället för att sova valde att partaja på ön Hvar så blev jag lite illamående när jag gick ner i min hytt under ett ögonblick då båten vajade fram och tillbaka. Så det illamåendet var nog egentligen inte åksjuka utan berodde nog mer på för lite sömn. Illamående gick snabbt över efter att jag tagit en åksjuke tablett som jag tidigare varit och köpt i Köpenhamn. Tabletten heter Marzine och har mycket få biverkningar.

På Hvar besökte jag barerna och Klubbarna Hula Hula Beach bar och Top bar, och (Hål i väggen -vet inte vad den heter på engelska) På Hula Hula kan man beställa drinkar i 1 liters vaser.

Köp inte Long Island ice tea i en 1 liters vas.(Det gjorde jag ) I så fall drick den inte själv, den är staaaark!

Varje kväll var det dags för en ny hamn och jag måste säga att jag tyckte att byn Milna var otroligt vacker. Här blev vi även kvar i ett dygn pga att det skulle blåsa upp till 30 sekundmeter dagen därpå. Vår båt skulle klara av den vindstyrkan men vi skulle inte få någon plats i någon annan hamn då alla andra båtar låg kvar på sina platser då de inte ville ut i hårt väder.

Foto Carina Olander

Carina och jag utforskade byns smala gränder och hade våra kameror i högst hugg, redo för att föreviga allt vackert vi såg..

Rompern på bilden är ett fynd i från sommarrean på Hm, betalade bara 49 kr för den.

Dagen därpå tog vi en taxi, en ca 50 minuters färd över till andra sidan av ön till stranden invid byn Bol. Där var det näst intill vindstilla och vi tillbringade en dag vid stranden. Vi åt mat på en lunchrestaurang. Jag tog cevapicici som är en avlång köttfärsbiff av nötkött och som serveras över hela Balkan. Till det var det pommes och ajvar. Jag toppade med massa majjo och salt då det var precis vad min kropp behövde efter massor av timmar i solen. På eftermiddagen när hungern kom tillbaka så köpte jag varma majskolvar som jag saltade mycket och drack öl till. Det var otroligt gott, ett av mina bästa matminnen från resan då det helt enkelt var så rätt, sol, strand, värme öl och majskolv, kan nästan inte tänka mig en bättre kombination.

Foto Carina Olander

Sola sola sola, det var det vi gjorde på dagarna, när vi inte badade eller åt. Flera av gästerna på båten hjälpte till med själva seglingen, men det var inget som jag gjorde. Jag kände mig nöjd med att bara vara. Förresten jag gjorde en sak,jag hoppade i båten och simmade och hämtade en boj som vi skulle förtöja vår båt vid. Det var det jag gjorde för att arbeta på båten, ler:) nästa gång kanske det är jag som som styr och lossar på linor och hjälper till att sätta segel, men den här gången nöjde jag mig med att bra vara och det var självklart helt okej, för det är ingen som förväntar sig att vi gäster skall göra något, men vill man så får man var med och sköta allt som har med seglingen att göra.

Foto Carina Olander

En av dagarna så hade vi kappsegling med Pixel, den andra båten som gick ungefär samma rutt som vår båt. Det var en fartfylld upplevelse som helt klart gav mersmak. Vår båt vann!

Foto Carina Olander

Jag blev mycket förtjust i ön Palmizana. Vi lade till i hamnen på ena sidan av ön och gick sedan en promenad på ca 10 minuter över ön till en badvik. Det var otroligt snyggt där. Härlig stämning med musik och snygga lounge solsängar. Här hade jag gärna stannat något dygn och hängt. Vi hann ligga på stranden ca två timmar innan det var dags att duscha och göra sig klar inför kvällens party på Hvar som sägs vara motsvarigheten till Saint Tropez. (Måste säga att varje hamn vi besökte hade fina duschar och fräscha toaletter.) Från Palmizana gick det taxibåtar till Hvar och jag kan säga att det var en fartfylld upplevelse då fören på båten stod rätt upp och det sprutade in vatten på mig som satt längst bak,ha ha,jag kan säga att jag inte hade behövt duscha ler:)

Min hud är som gjord för att vara i solen. ”Jag brukar säga att jag älskar solen och solen älskar mig.” Jag bränner mig inte i första taget,har ju dessutom exponerat min hud för sol både hemmavid och i Kroatien, Rhodos och Saranda innan jag åkte med på seglingen så det räckte med solfaktor 6 för mig.

Att bada sittande i en badring verkar ganska så lätt. Hum,det är det inte! På tredje försöket då jag fick hjälp att hålla svanen still så lyckades jag hamna där jag skulle. Jag kan säga att det blev många asgarv innan jag väl var på plats.

Foto Carina Olander

Visst är det vackert! Den här viken hette rätt och slätt ” Blue lagoon” och det är Carina som har fotograferat denna vackra vy.

Foto Carina Olander

Sista kvällen var hela gänget ute och åt i Primosten, som är en riktigt mysig by. Vi åt riktigt god mat, bästa resaturangmaten på hela veckan måste jag säga. Dagen efteråt checkade vi ut från båten vid 8:30 och begav oss in för en heldag på stranden i Primosten.

Vår flight var ca två timmar försenad, men det bekom mig knappt. Jag kände att jag ville tillbringa varenda extra minut jag kunde med de goa människorna som hade vart med på min båt.

Jag måste säga den här segelingsresan med More sailing är det bästa jag någonsin gjort. Den slår allt. Jag har provat charter och rest en del på egen hand, men det här konceptet med att vara ombord på en båt hela dagarna är fantastiskt. Älskar känslan att vaggas till sömn, och det gjorde inget att hytten var väldigt trång. Stämningen ombord och mötet med nya människor och sedan känslan av att hela tiden få uppleva något nytt, var oslagbar.

More saling benämner sin seglingsresa som en seglingsresa för alla, och så är det verkligen.

En veckas resan kostar 13995 kr, och man kan tycka att det låter mycket men man får mycket.

Det ingår två måltider, frukost och lunch, och maten är så god. Malins mat gav mig de bästa matupplevelser på hela veckan. Dessutom så ingår dryck i form av,öl, vin, läsk, juice, vatten.

Flyg,transfer och svensk besättning ingår även i priset.

Alkoholfria drycker kunde man ta när som helst, men efter klockan 11 på förmiddagen var det fritt fram att dricka alkohol och jag kan säga att en 11 o`clock öl var fantastisk god efter ett par timmar i solen.

Patrik på More sailing hälsar att mina läsare har möjlighet att få boka nästa år resa till samma pris som 2017 års priser om man bokar innan sista september och hänvisar till mig.

Mejla Patrik på boka@moresailing.se

Dessutom så kan jag rekomendera er att följa More Sailing på Facebook,då de lägger ut sistaminuten priser och andra bra erbjudanden där.

Stort Tack More Sailing och våra skeppare Gustav, Isak och värdinnan Malin. Ni gjorde

vår resa unik och fantastik.

Jag kommer tillbaka var så säker på det!